måndag 10 november 2008

Stängde precis av tv med ett avsnitt av Boston Tea Party. Människorna i den där panelen är nästan lite för smarta tycker jag. Mestadels fysiker, vad han nu heter. Han är nog för smart för sitt eget bästa. Självklart gynnar det honom att vara så smart, men jag tänker mer på det sociala livet, där det förmodligen är i motsatt rikting. I den riktningen att han blir som en jävla besserwisser, eller mescherschmidt som jag gillar att säga så mycket. Han kan ju allt, så det är ju ingen idé att försöka veta någonting själv. Hade jag vart gift med honom så hade jag ju inte lärt mig någonting, utan jag skulle bara hänga efter honom i en sån där lina som man har när man spänner fast cykeln på cykelhållaren. Och bara hänga efter honom med mina fötter släpandes i marken tills någon fundering dyker upp, då ska jag sakta ta mig upp på fötterna. Vråla högt i hans öra så att han stannar och ägnar all sin uppmärksamhet åt mig. Sen ska jag ställa frågan, ganska aggresivt och ilsket. När jag väl har fått mitt svar, som självklart ska vara helt perfekt, väntar jag på att han ska gå iväg så att jag kan fortsätta släpas efter.


Inga kommentarer: