Det skulle vara ett stort foto på min packning och så skulle jag skriva; snart åker jag!
Men jag tycker det är jätte tråkigt att ta upp kameran från väskan, knäppa kortet och lägga in i datorn. Så jag hoppar över det.
Istället så kom jag och tänka på när vi hade inbrott i huset för typ 13 år sedan. Det var sjukt, jag vågade inte sova på nätterna efter det. Det som var sjukast var att dom gjorde inbrott och hade med sig en porrtidning som dom planterade bakom mina böcker. Som Maria hittade. Syskonen hade ett litet ö-råd om hurvida vi skulle hantera den här situationen - Våran 8åriga bror kollar i en hårdporrstidning. Under tiden vi hade rådet så kollade jag på framsidan och första sidan i tidningen. Det var första gången jag såg porr.

Att jag kom och tänka på det här var för att igår när vi badade badtunna så uppkom ämnet porr.
Tack för igår förresten lads.

Mor har köpt julmust. Jag är i vanliga fall inte så förtjust i sötsaker och dylikt. Men must är en dryck från Gudarna. När det ligger i kylskåpet kan jag inte låta bli att dricka som en vilde. Fram och tillbaka till kylskåpet går jag. I tankarna har jag bara, "det är sista gången jag dricker julmust i år.... jag tar nog en klunk till"

När jag flyttar ordentligt och verkligen ska bo i en lägenhet en längre tid så ska jag vill jag gärna att ni ska ge mig en en bra inflyttningspresent. Jag är faktiskt värd det. En bra present. Snäll som jag är så vet jag redan vad jag vill ha så att ni slipper tänka och grubbla över det.
Jag vill ha ett fint schackspel och en hyffsad kaffekokare.
Så att jag kan bjuda över mina vänner på en köpp kaffe och ett parti schack.
Slut

Tänkte be er att gå in på:
http://www.normancavazzana.com/vision/
Det är den bästa skit jag har sett på...på...väldans länge alltså! Gå in och se för er schjälva

Varje morgon så tar jag på mig lite ansiktssalva så att mitt medelmåttiga ansikte inte fnöskar sönder. (Fnöskar är ett bra ord) När jag gör det så brukar jag rita lite olika mustascher med salvan. Ibland blir jag Hitler, ibland blir jag en baron med krullig mustasch. Då gör jag fisförnäma ansiktsuttryck och säger "a cop of tea, my dear" för mig själv i spegeln.
Jag ser ungefär ut såhär, utan en hand i ansiktet och med vit mustasch

I väntan på att avsnittet av Dexter ska bli nerladdat så skriver jag en packningslista. Jag gör det absolut inte av den anledningen att jag ska komma ihåg allting. För jag skriver bara dom onödiga sakerna som "Ta med Snowboard, Boots, Jacka". Det är ganska självklart att jag ska ta med det och inte glömma det. Utan jag skriver enbart för att det är så väldans roligt att skriva med den där tuschpennan. Allting blir så perfekt. När man skriver med den förs mina tankar till någon slags vattenrutschkana, man får samma känsla som när man forssar ner i den branta kanan. Det går fort, det är fina färger, elegant, vattnigt och framförallt, man har roligt under tiden.

Det första riktiga vintertecknet är här. Inte är det kylan, inte. Inte är det snö eller något liknande heller. Utan det är att fågelmaten finns ute hängandes i träden utanför fönstret. Där kvittrar dom och leker tafatt med varandra. Kanske kommer det någon ovanlig, vacker fågel som skiljer sig från mängden. I vilket fall som helst, så är vinter nu här.
Det är bra tur att jag berättar det för er så att ni fattar det.

Ibland så är det som jag har en sådan kärlek till min säng så att det är ofattbart. Jag är inte en vanlig sovare, utan jag är en riktigt 7sovare. Eller 7000sovare, för så bra på att sova är fanimig jag. Inatt så sov jag 12,5 h. Det är inte riktigt normalt. Jag kan säkerligen sova 11 timmar varje dag, om jag nu ville det. Om man gör det så är det ju tråkigt, för hela dagen är ju nästan borta då.

Jag kom just på att jag kommer missa all Julmust när jag inte kommer va hemma under julen. Jag tänker inte på att jag kommer missa familjen under julen. Nej nej. Jag tänker på musten. Jag vill gärna ta ur musten ur mig av all must!

Hade en grej jag tänkte skriva här nu men är orkar inte.
Vill bara säga att jag tänker på dig Mikael!

Nu i helgen tänker jag dra fram lite snacks sådär på kvällningen. När jag riktigt ska mysa. Men då ska jag inte ta fram chips eller något godis utan jag ska ta fram pannbiff. För pannbiffen mor nyligen tillagade hade nämligen en hint av popcorn smak. Jag blev förbryllad och tog fram min tankeläsnings-förmåga och läste av ingredienserna i mammas tanke. Jag läste och läste men såg inte att det stod "Spår av popcorn" någonstans. Så jag frågade henne och självklart var det inte spår av popcorn i pannbiffen. Spelar ingen som helst roll, för jag ska ta fram den och riktigt mysa med den till helgen, pannbiff med spår av popcorn eller inte.

Jag schvissar förbi som en galning på någon sorts bevingad farkost. Ingen fara, det är bara min cykel. Min tant cykel. Folket på stan hinner inte ens se någonting, bara några fartränder, ungefär som dom i toaletten efter en skön dump. Fartränderna flyger förbi, sen smäller det bara till, ett riktigt brak. Ljudvallen brister.
Jag ser varje cykeltur från och till jobbet som en liten träning. På dit vägen tar jag det lite lugnare för att slippa oönskade svettattacker när jag anländer. Men på hemvägen, då, då smäller ljudvallen. Men någonting har hänt, min 3:e växel känns som luft. Den har blivit så lätt så det är som att jag trampar på någon osynlig trampa. Förmodligen har mina benmuskler blivit så starka att jag knappt känner något. Mest troligtvis är det något fel på växeln.
Oavsett vad så går det med en hisnande fart!

Stängde precis av tv med ett avsnitt av Boston Tea Party. Människorna i den där panelen är nästan lite för smarta tycker jag. Mestadels fysiker, vad han nu heter. Han är nog för smart för sitt eget bästa. Självklart gynnar det honom att vara så smart, men jag tänker mer på det sociala livet, där det förmodligen är i motsatt rikting. I den riktningen att han blir som en jävla besserwisser, eller mescherschmidt som jag gillar att säga så mycket. Han kan ju allt, så det är ju ingen idé att försöka veta någonting själv. Hade jag vart gift med honom så hade jag ju inte lärt mig någonting, utan jag skulle bara hänga efter honom i en sån där lina som man har när man spänner fast cykeln på cykelhållaren. Och bara hänga efter honom med mina fötter släpandes i marken tills någon fundering dyker upp, då ska jag sakta ta mig upp på fötterna. Vråla högt i hans öra så att han stannar och ägnar all sin uppmärksamhet åt mig. Sen ska jag ställa frågan, ganska aggresivt och ilsket. När jag väl har fått mitt svar, som självklart ska vara helt perfekt, väntar jag på att han ska gå iväg så att jag kan fortsätta släpas efter.

Igår hos Oskar så bastade vi skönt och drack ful öl. Billig öl. Efter en stund fråga Oskar om inte jag hade nått par byxor som jag inte använder som han kanske skulle kunna använda. Det är ganska komiskt att han ska ärva ett par byxor som jag har ägt, eftersom han är typ ett huvud längre än mig.

Thomas Nordström läser...

Mestadels liggandes i sängen har jag lyssnar på när Thomas Nordström läser Sagan om ringen. Dom tre böckerna har jag nu tragglat mig igenom. Egentligen har dom mytomspunna böckerna inte varit så himla bra som jag hade trott, eftersom jag är lite av en nörd så borde jag gilla dom. Första och andra boken var helt okej men tredje var bra grejor. Likväl så har jag utvecklat ett beroende av böckerna. Varje gång jag nu lägger mig i sängen så saknar jag att höra Thomas Nordström läsa om fjärran länder. Igår natt när jag la mig så saknade jag honom så innerligt att jag sprang upp för trapporna, naken. Fort sprang jag ifall någon av mor eller far skulle gå upp och kissa. Fumlande i mörkret hittar jag iPoden, men kommer bestört på att jag råka ju radera allt innehåll på min iPod. Tomhänt och purken sprang jag ner för trapporna igen, nu långsammare. När jag väl kom till sängen fick jag blunda hårt och fantisera om färden till Mordor.

Igår på jobbet så bad en flicka mig om jag kunde skriva i hennes loppa. En loppa är ett papper hopvikt på ett sätt, så det blir en "loppa". Så kan man öppna och stänga den på två olika sätt. I vilket fall som helst så gick jag hon iväg för att det skulle bli en överraskning även för henne när hon lekte med loppan. Tyvärr så var jag på ett bra humör, så jag skoja till det lite. Eller det blev nog för mycket. För jag skrev "Ät mitt bajs", "Torrjocka mot bordet" osv på flikarna. Sen kom jag på mig. Fan, vad håller jag på med? Hon är ju bara 8 år. Det går ju inte skriva så här. Så jag gömde loppan, sen när hon kom och fråga om den så sa jag att det måste ha slängts av misstag. Idag fick jag sudda ut allt och skriva nytt. Tycker egentligen att det var synd att jag sudda ut det, eftersom jag själv tyckte ju att det var hel festligt.

Som sjukling gör man inte mycket, utan man sitter mest och myser, eller ligger ned. Vare sig man vill eller inte så dras man till datorn likt äpplet som föll i Newtons huvud. Sitter man vid datorn en längre stund utan syfte så kommer man in på mycket sjuka och meningslösa hemsidor. Mestadels bloggar. Läste på aftonbladet.se att var 4:e tjej mellan 14 och 22 (tror det var det) bloggar. Det, det är sjukt det. Antar att 70% av bloggarna är dagens outfit. Spelar ingen roll vad bloggarna har för syfte, men har man blogg borde man väl kunna skriva. Försöka skriva förståeliga meningar i alla fall. Fan vad många det är som inte kan skriva alls. Det rör mig egentligen inte alls men när dom tror att dom är bra och ska bli kända för sin blogg, då blir jag arg.

Läste lite av en blogg idag där en skriver så här

"Blir så trött på saker ibland. men jag får väl lära mig hantera villa saker, om jag vill ha det så. Men blir ändå trött på det."

När hon läser sitt inlägg efter hon har postat det så tänker hon förmodligen. "Fan, där satt den verkligen. Jag fick till det! Det här kan mina läsare relatera till."

Skriv en dagbok i hemlighet och träna på svenska innan du tror att du ska bli känd för den.
Jag säger inte att jag är Fredrik Lindström på att skriva, men jag anser mig är bättre en dom jävlarna!

Jag besökte vårdcentralen igår för att kolla upp min hals. Tydligen så är måndagsmorgonen värst. Det var jäätte lång väntetid. Det var jag och 50 st. sjuka haltande gamla. Det finns inget värre än att vara på vårdcentralen, deras lokaler är så äckliga. Personalen går runt i sina scrubs och toffler. Ibland till och med sånna foppa-toffler. Dom äcklar mig. Och allt sjukt folk, mestadels gamla människor. Jag har inget emot gamla människor alls, men när dom kopplas ihop med sjukvården så förvandlas dom i likhet med Dr. J och Mr. H och jag det leder till att jag hatar dom.
Det äcklar mig att dom känner varenda gamla människa där. Dom går fram och skakar i hand, riktigt manligt och alldeles för länge, handen går upp och ner minst 15 gånger. Sen ska dom små prata lite och det är ju omöjligt att inte höra det. "Hur är det?" "Jo, du vet en hänger ju i... he he he."
Usch!

Det har vart ett litet uppehåll på min anslagstavla för att datorn har inte funkat. När man ska trycka på den så låter det som en bil som inte har tillräckligt med batteri. Som om tändningen inte orkar att dra igång bilen. I det här fallet datorn. Och så står det där och brummar med jämna mellanrum, tills man drar ut sladden och låter datorn vila.
Jag sitter här lagom bakfull i kallingar, morgonrock och linne. Min hals är svullen och röd. Det blir den allt för ofta, halsfluss dit och halsfluss hit. Det är som Gevalias objudna gäst, men på ett negativt sätt. Än så länge så har jag inte halsfluss. Kanske så hångla jag med någon med halsfluss igår. Kommer inte ihåg att jag hångla med någon så det vore märkligt. Gjorde jag det så var det säkerligen med en fager dam.